Friday, March 7, 2008

JIRIBAM, THANLON LEH TIPAIMUKH BIAL ADC KHAT NUAI AH

Imphal, Jul 26,2006: The meeting of the State Cabinet held today with Chief Minister O Ibobi Singh in chair discussed upgradation of Jiribam Sub-Division of Imphal East District into a full-fledged revenue district and combining Thanlon and Tipaimukh sub-divisions to the status of ADC with headquarters at Pherjol The meeting also took note of discussing the matter in detail with the permission of the Election Commission as the Delimitation process is still underway.Source- epao.net

Hiai cabinet thupukna in thunih tunin kilanga. Khatna ah, Jiribam Sub-Div Revenue District a koihtoh leh anihna ah, Thanlon leh Tipaimukh Sub-Div nihte ADC khat nuai a awm dia gawmkhawm a, a khopi dia Pherjol zat ding chih hileh kilom in kilang hi. Ahihziakin, thilthuktak a thei kichi khenkhatten a tuptaktak uh Jiribam, Thanlon leh Tipaimukh Sub-Div thumte gomkhom a Revenue District khat bolkhiak ahi, chi uhi.Jiribam, Thanlon leh Tipaimukh Sub-Div te bang ziaka Manipur Govt in ADC khat nuai a koih ding a Cabinet decision bol hiam? Hiai decision in a tup leh ngiim diktak bang hiam? Hiai Sub-Div thumte ADC khat nuai ah om taleh bang a hong gangsuah dia? Zomite bang chi zawngin hon effect dia?A tup leh ngiim –‘aims and objective’ bang hi ding hiam? Jiribam, Tipaimukh leh Thanlon bial hi a geography in kizawm vek a, a mun leh mual ahihnatak theilou a Map a ente adingin administrative area khat sung akoih thil kilom tak bangin lang hi. Pherjol leh Jiribam kalah straightline khat git le hang kinai chik hi.

Ahihziakin, hiai khua nihte kal ah Lamlian leh Electronic communication, Telephone etc omlou hi. Pherjol apan Jiribam or vice versus a pai dingin lampi nih om a. Khatna ah, Jiribam-Imphal-Lamka-Thanlon-Pherjol ah U-Shape apai in Jiribam panin Pherjol tun theih hamham hi. Nihna ah, Pherjol-Aizawl-Silchar-Lakhimpur-Jiribam apai in, Pherjol pan Jiribam, Indian State nih-Mizoram leh South Assam kantanin pai theih hi. ADC khat sung kikom tuah na’ng in haksa law deuh hi.Huaiziakin, a bial sunga kikomtuahna Lamlian hiam tulai kithuzaknate ngaipoimoh silou a- Thanlon, Tipaimukh leh Jiribam Sub-Div thumte ADC khat nuai a Manipur solkal in koih atup un thiltup tuam-administrative convenience leh development chihte hilou nei ngei dingin thilsut siamten ngai uhi.Thiltup hithei dingte I theihtheih na’ngin hiai anuai a bang in hiai Sub-Div thumte etchetna neite le hang. Indian General Census 2001 dungzui in, Tipaimukh Sub-Div sungah 1991 apan 2001, kumsawm sungin population 5% velin pung hi. Hiai kumsawm sungin India pumpi average population growth 18 % vel hia, State khenkhat ah 25 % in pung hi.

Huaiziakin, Tipaimukh bial hi population punthu ah India a aniampenpen na munte lak akhat hi. Tipaimukh bial mite, 2006 kum sungin Meitei helte toh kimuhsiam(non)louh ziakin a 1000 a sim Mizoram ah tailut uhi. A tamzawte kik nonlou dingin um ing.Tipaimukh bial a Vangaitang a Chingmun khua enta le hang- kum 40 val paita in Inn 50 khua hia, ngeina dan a thilpai hileh Inn 100 val khua hita ding hi.Tuni in Chingmun khua ah Inn 18 vel om a, tangval leh nungak om nonlou in upa lam leh a chimohzualteng kia in luah uhi. A omlaiten leng zingthoh tengin pem ding leh pemlouh ding saikak uhi. Meitei helte khut thuak leh Meiteite bomb thangkam ziakin in hiai khua leh akim akiang a khuate loih in om hi. Thanlon bial a Dialkhai khua, 2005 May/June velin taizak uh a, Dialkhai EBC School –a mihing leh a School pumpi in Khawkawn, Mizoram ah function hi. Thanlon Sub-Div apan Lamka khuapi a pemleh Mizoram apemkhia kitatsatlou hi.

Huaiziakin, Tipaimukh bial leh Thanlon bial ah electorial roll a voter om tampite pem mang khinta ua, a khua leh tui uh luahlouh leh kep louh in om hi.Jiribam en-non leuleu le hang. Jiribam Sub-Div Meitei helten a awpna uh kumsawm val hita a, Jiribam leh asehvel hi Manipur solkal in Meitei helte sanctuary, a bitna kulhpi ding ua a chei hia, hiai bial sungah Meitei helte bit ua, khang dawngin, pun zawng pung uhi.Jiribam bial a Tuiluang tumlam piautak (west bank of Barak) ah Leilet mun hoih leh lian taktak om a; kacha Bengali, Cachari leh Paite ten hiai munte luah in nei deuh pen uhi. Kacha Bengali(Tuidung Vai) leh Cacharite nam cheknok ahih dungzui un kuamah namlian leh thilhihthei anau gumtu ding leh a thavang uh hauhtu ding omlou uhi. Paite te adinginVa-ngaitang tuikulhgam(Island) bang hi a, mainland apan gamla a, logistic problem ziakin protection pezoulou uhi.

Huaiziakin, Jiribam bial ah Meiteiten( leh nidang a apankhompihte) hiai nam neute, khenkhatte hol khia in, ahihkei leh a Huan leh Leilet te uh tomchikchik a a zuak khiak na’ng uh bouruak bolin – hiai munhoihtakte tang/neita uhi. Imphal phaijang apan in Meitei Inn leh Lou neilou a, khosak haksa deuhte hon pawkhia in hiai Barak valley, Tuiluangdung mun hoihtaktakte Meitei helten achi-leh sate uh khutah peta uhi. Khovel khangthu ah enta le hang. Kum 60 val paita in Germanten “Lebensraum” Sap pauin “ Living space” chih ngaih dan hon pokhia ua. German gam khangtou zel dingah German mipiten Inn leh Lou mun ding, Huan leh German industry in raw material tam zaw kiphamoh ding ahih chiangin Germante ‘living space’ ding kiphamoh ihi chiin German suahlam gama tengte( inferior race a angaihte uh)- Russia leh Slavic te holkhiak a, akuulleh thah a, agam uh Superior race Germante ading a neih ding chih policy hon bol uhi (cfc Hitler’s book Mein Kampf). Jiribam Sub-Div sungah haksatluatna omlou in “Meitei Lebensraum” loh chingtakin paitou zelin, a gahkhum tak zawng neta uhi.

Lohchinna in duh-amna piangak zel in, Tipaimukh bial leh Thanlon bial –gam ong, a luahtu omsunte leng ‘manage’ haksa lomlomlou dingte a gal-et chiang un Meitei policy makerte chilphul sak hi. Huanah, Jiribam experiment - Tipaimukh leh Thanlon biala lohchingtak a asutzop theih uleh “Meitei Living Space” problem chauh solve louin, hiai Sub-Div nihten ventilation leh “ Meitei breathing space” zawng pe ding hi. Manipur lifeline NH-39(Dimapur road) leh NH-53(Jiribam road), tua Nagalim area sung a paite zawng hiai “Meitei Lebensraum” thak liklek Thanlon leh Tipaimukh bial sung apai in ‘Suangkhat a vasa/sava nih denkhiak’ theih kigingta uhi.

Tipaimukh leh Thanlon bialte tellouin Zomi politics in omzia neilou hi. Tipaimukh leh Thanlon Sub-Div te ‘goth leh magoth’te khutah omta leh Zomite geo-politics leh strategic policy suse dimsem ding hi. Gamgi in mihing ngaihtuahna sulamdang thei a, unity leh kingaihnatna zawng sudau thei hi. Huaiziakin, hiai Manipur cabinet decision- Thanlon, Tipaimukh leh Jiribam Sub-Div thumte ADC khat nuai a koih tupna in development leh good governance lam koklou a, agam neitute Pi le Pu apan a luahtute holkhiak a, thah a, hiai Zogam hoihtak “Meitei Lebensraum” ding a boltupna ahi, chih kichian mahmah hi. Hiai Manipur cabinet decision nolkhinlou a, paisuakpih ahihin tuh Zomite/Sinlungsuak te tung a galbolna hi ding hi.
By-kikim pa (Date August, 2006).
-X-
PS:-
Lebensraum is the German term for "habitat"; used both in ecological and sociological contexts, its literal meaning is "living room." When used in English, it refers to a motivation of the National Socialist (or Nazi) government of Germany and its expansionist policies, which aimed to provide extra space for the growth of the German population. In Hitler's book Mein Kampf, he made clear his belief that the German people needed Lebensraum ("living space", i.e. land and raw materials), and that it should be found in the East. It was the stated policy of the Nazis to kill, deport, or enslave the Russian and other Slavic populations, whom they considered inferior, and to repopulate the land with Germanic peoples. The entire urban population was to be exterminated by starvation, thus creating an agricultural surplus to feed Germany and allowing their replacement by a German upper class.Hitler on LebensraumIn an era when the earth is gradually being divided up among states, some of which embrace almost entire continents, we cannot speak of a world power in connection with a formation whose political mother country is limited to the absurd area of five hundred thousand square kilometers. ---

Adolf Hitler, Mein Kampf; Boston: Houghton Mifflin, 1971, page 644.Without consideration of traditions and prejudices, Germany must find the courage to gather our people and their strength for an advance along the road that will lead this people from its present restricted living space to new land and soil, and hence also free it from the danger of vanishing from the earth or of serving others as a slave nation. --- Adolf Hitler, Mein Kampf, page 646.For it is not in colonial acquisitions that we must see the solution of this problem, but exclusively in the acquisition of a territory for settlement, which will enhance the area of the mother country, and hence not only keep the new settlers in the most intimate community with the land of their origin, but secure for the total area those advantages which lie in its unified magnitude. --- Adolf Hitler, Mein Kampf, page 653."

No comments: